I ljusets tecken

Tack för alla snälla kommentarer på mitt förra inlägg. Helgen har i alla fall gått i ljusets tecken. Ljust ute, fastän det varit grått och blåsigt och ljust inne för en av döttrarna har varit hemma.
Vi har stickat, myst och ätit gott. Beckis har stickat ett par sockor i garn från Limmo-design och de blev färdiga i helgen. De går nu under namnet "Sötsockorna". Själv har jag stickat på en kofta och en klänning till henne för att hinna prova innan hon åkte tillbaka till Umeå.

"Sötsockarna"

Början till klänningen designad Geilsk. Vi tror nog att den kommer bli bra. Just nu saknas en röd kant runt ena ärmen och hela kjoldelen. Men sen är den färdig. Toppen!

Förutom att sticka, titta på filmer, umgås och vila har vi ätit en del god mat. Fräschaste och godaste var nog vår tapastallrik med cider i glaset. 

Nu återstår några veckors arbete. Under den tiden hoppas jag avsluta kofta och klänning. Sen kommer det angenäma planerande av sommarens stora projekt. Vad det blir vet jag inte än, men en kofta är ju aldrig fel?!

Ljuset i tunneln

Efter flera månader av down ser jag ljuset i tunneln. Det här har utan tvekan varit det tyngsta läsåret någonsin. Utan underbara elever, ljuvliga stickningar, Kofthäxorna  och framförallt goda vänner hade det varit riktigt elände. Nu är dock snart terminen slut, barnen kommer snart hem över sommaren, jag ska på stickläger första helgen i juni - ja kort sagt börjar jag se ljuset i tunneln.


Stickat har jag gjort hela vintern. Kanske inte som jag brukar eftersom både ork och tålamod varit begränsat men ändå en hel del när jag summerar. En stickning som inte blev som jag tänkt var  denna sjal, som duktiga Maria med bloggen Pyssel och knåp designat.  Jag tjatade till mig att få teststicka den, tog ett av mina fina Wollmeisegarner och stickade. Tyvärr räckte inte garnet till. Det är inte lätt att få tag i samma färg på handfärgade garner. Nu är den upprepad. Jag kommer nog sticka den i ett annat garn i stället för jag gillar verkligen mönstret.

I Kofthäxorna stickar vi just nu sockar. Jag började med "Blomsockorna" och har stickat färdigt en, men de var inte roliga. Fortsatte med Zirkel som jag verkligen gillar och är nöjd med. Tyvärr passade de inte mina fötter, utan får flytta till Umeå till yngsta dottern. Sockor och jag går inte ihop!

I stället har jag stickat på en sjal, en underbar sjal i ett underbart garn. Sjalar gör mig lycklig. Garn gör mig lycklig och i detta projekt sammanföll allt. Garnet har jag beställt mera av och det kommer bli en önskestickning någon gång i höst när det är mörkt, dystert och eländigt. Idag har jag tagit mig i kragen och blockar den, men innan den hamnade i vattnet passade jag på att ta ett foto. Tyvärr kan inte ett foto göra färgerna och skiftningarna i garnet rättvisa, men ni får tänka er det!

Garn och brottande nakna män - en vanlig dag i mitt liv

Är i Trondheim sen igår med min avgångsklass och vet ni vad jag helt otippat har gjort? Jo, köpt garn på Husfliden. Hem följer det med 22 nystan Rauma Finullgarn i olika färger och kulörer och några nystan Debbi Bliss egyptisk bomull. Nu är vinterns vantstickningar räddade. Toppen!
Förutom garninköp har vi varit i Nidarosdomen och besökt ett galleri där de visade modern konst och även hade två pågående installationer. Den ena var i ett rum med vita väggar och utan dekorationer. Helt plötsligt kommer det in två nakna män som är sammansatta med en gemensam huva över huvudet och brottas ljudlöst. Hela klassen som bara består av flickor i åldrarna 17-19 år stelnade till och tystnade. Intressant! Om det är konst? Ja, inte vet jag.
Idag ska vi vidare till konsthögskolan och se en elevutställning och även där är det installationer på gång. Jag hoppas på nya intressanta, konstiga och utmanande upplevelser. På eftermiddagen tar vi tåget hemöver igen. 
Om jag stickat något kanske ni undrar? Ja ett par Lovikkavantar på tåget och nu stickar jag på sjalen Bakau i ett underbart härligt garn från England. Färgen heter Faery-wings. Bara det säger väl allt?

Kofthäxorna

Nu var det länge sedan det kom några inlägg på den här bloggen. Livet har gått lite upp och ner och en del saker har fått stryka på foten, däribland bloggen. Nu börjar det kännas bättre och ljuset börjar komma tillbaka. Allt blir roligare.


Positivt har varit gruppen Kofthäxorna. Där har vi stickat koftor tillsammans som skulle vara färdiga fram till påsk och nu stickar vi sockor som ska vara färdiga till midsommar. Himla roligt! Det bästa är dock stämningen som råder i gruppen. Alla är positiva och är med för det är roligt att sticka och i synnerhet att göra det tillsammans. Vi hejar på varandra, glädjs åt varandras framgång och deltar i det ofrånkomliga froggandet när det blivit lite fel. De flesta,  om inte alla, är precis lika garnnördiga som jag. Vi har inga regler utan sunt förnuft råder. Ingen säger till någon annan vad vi får eller inte får göra. En alldeles underbar grupp alltså, med högt i tak. 


Min kofta blev lite sent färdig, men jag stickade en bonuskofta också. Det här är min första kofta.

Tingeling tycker att koftan är en helt okey plats att sova på och vill inte gärna att den ska bli färdig.

Koftan är betydligt längre än originalet som är hämtat från boken "Dikt i maskor"

Detalj ärm

Vill gärna sticka in mottagarens namn på mina koftor och den här gången var det ju mitt.

Min andra kofta är i helt annan stil. Jag gillar verkligen dansk design och den här koftan heter Bredbånd och är designat av Geilsk. Jag valde att sticka den i ull och bomull. Den är 8 ränder längre än originalet eftersom jag gillar lite längre koftor och den stickas från mittpartiet neråt och uppåt. Rekommenderas verkligen.

Ett annat ljus i mörkret har varit mina två bloggvänner Lotta och Reidun. Bägge två har jag lärt känna genom Online stickcafé och även träffat i verkliga livet. Dessa två tjejer är galna, ödmjuka, tokroliga och oerhört snälla. Att veta att de bara är en inloggning bort är något helt otroligt. Dessutom kommer jag träffa dem på tisdag eftersom både Reidun och jag ska till Stockholm på kurs och  där bor Lotta. Snacka om flyt. Det är gott att Leva!

Fina garner hemma

Jag har många favoritgarner som jag återkommer till gång efter annan. Ett av dem kommer från Norge och heter Rauma Finull. Jag tycker att de flesta vantar blir bra i det garnet. Ett annat garn som jag tycker om är Ella Rae, en merinoull som är mjuk och fin mot kroppen. en tredje favorit är Wollmeise vars färger och känsla i det färdiga projektet få garnern kan slå.


En annan favorit är garner från Limmo design. Lillemor som har företaget handfärgar sina garner själv i små upplagor. Hon är aldrig omöjlig och färgar gärna upp på beställning. Jag tror tvärtom att hon tycker det är roligt med förslag på nya färgkombinationer. Jag har fått förmånen att ha lite av hennes garner hemma för försäljning. Just nu har jag Sjalgarn 110:-/hg, Sockgarn 150:-/hg och diverse handspunnet hemma. Jag förvarar dem hos min syster inne i Östersund. Hör gärna av er om ni är intresserade.

Till vänster tre härvor sjalgarn och till höger handspunnet garn. Det finns även någon härva z-tvinnat.

Sockgarner i varierande färger. Det gröna heter Avund och det rödgula heter Eldfluga.

Mössan ovan är min andra mössa uppstickat av Regnbågsgarnet som Lillemor först färgade upp på uppdrag av oss. Vi har varit så nöjd med det och jag ville  visa att sockgarnet går att använda till annat än sockar. Gillar verkligen hur färgerna mönstrar sig på den här.

En underbar helg!

Vädret har varit underbart i helgen och jag har äntligen sportlov! Kan det bli mycket bättre? På stickfronten börjar det hända en hel del. Jag har stickat färdigt två högervantar som passar till de två vänstervantarna jag gjorde och nu kan jag lägga Lingonvantarna till historien. 

För några veckor sedan anmälde jag mig till Hjälpstickan och har fått två härvor grå Balder som ska bli vantar. Mitt ettårsprojekt tvåändsstickade sockor har fungerat bra och jag har gjort en halv sock. Tidsplanen ser ut att hålla. 

Jag har också börjat teststicka en socka åt Anitayarn på Revelry. Jag stickar i Limmo-designs sockarn och just det här garnet har det härliga namnet Crazy Cat Lady.

Vad gäller min koftstickning har jag stickat så mycket jag kan på i dagsljus och idag började jag maska av för halsen. Det går bra nu!


Tyvärr, är jag också inne i ett vantstim. Det är så himla roligt att sticka vantar just nu så jag bara måste börja med ett nytt par så fort jag avslutat ett projekt. Jag älskar verkligen att sticka med flera färger i olika mönster. I fredags klickade jag hem två fina mönster nämligen Spring Mittens och Blackberry Mittens. Eftersom jag precis hade avslutat mitt andra par Törnen började jag självklart på ett av de nya mönstren. Omväxling förnöjer. Jag trivs med att ha många stickningar på gång och växlar mellan dem beroende på humör, var jag befinner mig och ljuset.


För övrigt känns det väldigt bra att ljuset håller på att återvända. Det märks inte bara på att dagarna blir längre, utan också på att alla är gladare och orkar mer. Även mina hundar njuter av solen, men eftersom de är lite frusna av sig är de nöjda med att ligga på en soffa, i en alldeles speciell solfläck och njuta.

Häxkoftorna och nya koftor!

Förra helgen var alla barnen hemma vilket var alldeles underbart. Gubben sade när första barnet klev över tröskeln i hallen att nu kändes det alldeles som vanligt igen. Det var just att det var som vanligt som var det mysiga. Maten var godare och dagarna var roligare även fast vi egentligen inte gjorde något särskilt utöver det vanliga. Äldsta dottern som är med i Häxkoftorna hade med sig sin tröja och avslutade den, fäste trådar och sedan fotade vi den ute i det härliga  solskenet. Det är hennes första tröja och jag tycker hon har gjort det väldigt bra.

Min yngsta dotter fick sina handledsvärmare och jag kan inte motstå att visa en bild på dem när hon fick på sig dem. Jag tror faktiskt hon gillade dem. 

Själv sliter jag med min kofta men nu i helgen har jag avslutat den andra ärmen så långt det går. Måste mäta om den är tillräcklig när bålen är färdig innan jag kan sticka beläggen på ärmen. På bålen saknas 7 cm innan jag kan börja maska av för halsen.  Sen återstår montering och att sticka fram- och halskanter. Slutet börjar närma sig.


Självklar har jag redan bestämt mig för vilken nästa kofta kommer bli och i onsdags beställde jag garn från Geilsk i Danmark och i fredags kom garnet. Där gick det undan och jag längtar efter att få börja sticka på den. Det kommer bli en älskad sommarkofta tror jag. 

Lägg speciellt märke till de fyra små karamellerna med Geilsk loggor på som följde med i garnpaketet. Sådant gillas. Toppen!

Årgångsgarner och gubben

Efter att ha varit gift i 29 år kan det ju vara lite si och så. I tisdags fick jag dock denna jättefina bukett av gubben och det kändes ju bra att vara ihågkommen. 

I onsdags fick jag hem två garnpaket. Ett från Hjälpstickan med två härvor garn som ska bli vantar men ett med Nyanseras garnklubbs månadsutskick. Det garnet var en ljuvlig kvalité och färgen skiftar i blålila beroende på hur ljuset faller. Jag blev genast störtkär och sade att det här garnet vill jag spara lite på. Då sade min gubbe; -"Umhu, det är sådand där årgångsgarn!". 
Det kunde han ju ha rätt i och då är jag rik på årgångsgarner. Toppen!

Minusgrader och snålblåst!

Idag har jag fotat ute trots -10 grader och snålblåst. Det var ett underbart ljus och inget slår snö som bakgrund just nu. Har avslutat tre stickningar den senaste veckan och bara börjat två. Pluspoäng på det, men jag kommer nog att börja en till. Just nu prioriterar jag dock min koftstickning.

Muddar i Tvåändsstickning till yngsta dottern

Vantar från Kirsten Kapur. Mönstret rekommenderas varmt.

Sjal från Brooklyn Tweed. Mönstret rekommenderas.

Alla tre stickningarna har varit roliga och avkopplande och även om jag fortfarande inte är helfrälst på Tvåändsstickning tycker jag nog att det varit roligt att sticka muddar efter eget huvud och pröva sig fram. Toppen!

I stickornas tecken

Helgen som nu snart är slut har gått i stickornas tecken. På grund av kylan har uteliv inte lockat, utan att elda i vedspisen och mysa i soffhörnet har verkat som en mycket bättre idé. Jag har fäst trådar och blockat ett par vantar, dotterns muddar och två sjalar. Den ena har jag tagit ur blockningen idag och den blev väldigt bra trots att den gått under arbetsnamnet "bajssjalen". Det var snälla systeryster som döpte den till det, men det får stå för henne.

Sjalen är härligt stor trots att jag var tvungen att ta bort två bårder eftersom jag inte hade mer garn kvar. 

Jag har även stickat på min kofta och nu är det ca 15 cm kvar till jag kan börja maska av för halsringningen. Trots att jag avslutat tre stickningar har jag bara börjat på en ny. Sockar i tvåändsstickning. Jag vet inte om de blir färdiga men jag tänker mig dem som ett ettårsprojekt. Måste nog börja på ett projekt till som jag kan ha som pendlarstickning. Ett par vantar blir det nog. Jag har flera fina mönster som jag skulle vilja sticka och nu har jag det angenäma besväret att välja vilket jag ska välja. Toppen!

Vad händer just nu?

Jag har som många andra svårt att sticka på bara en sak i taget. Just nu är det fyra saker som är aktuella; en sjal, en kofta, vantar och muddar.
Muddarna har jag visat i ett tidigare inlägg, men vantarna och sjalen har jag bara visat upp garnet till. Koftan har varit med här några gånger tidigare. 

Insidan av vanten

Utsidan som är spegelvänd.

Koftan just nu. Den är ca 40 cm och jag tänkte göra den 60 cm innan jag börjar maska av för halsen.  Inte allt kvar alltså. Måste dock sticka på dagen eftersom det gula och det naturfärgade inte går att skilja åt i kvällsljus.

Roligaste sjalen från Brooklyn Tweed.

Idag har jag hunnit med att sticka lite på mina tvåändsstickade muddar, sjalen  och just nu är det koftan som gäller. Ikväll tänkte jag ta ett tag på vantarna även fast just nu är det kanske de roligaste att sticka på. Mönstret stickar nästan sig själv. I like! Hur som helst är alla roliga att sticka på och ombyte förnöjer!

Finaste vantarna

Eftersom jag är ensam hemma den här helgen blir det lite mer stickning än vanlig, hur det nu är möjligt. Jag har passat på att sticka på min kofta som just nu är inne i ett parti där det behövs dagsljus för att skilja på färgerna i mönsterstickningen. Men mer än hälften av kroppen är gjord nu så det blir nog en färdig kofta till påsk som mitt mål var. Dessutom har jag lovat mig själv en belöning i form av att börja sticka på ett par sockar som nog var de finaste jag sett när koftan är färdig. 


Idag har jag också passat på att fota mina fina vantar stickade i ett mönster från Tålamodspåsen och garn från Yll o Tyll. Självklart är det Rauma Finull. Det är nog utan tvekan det bästa garnet för mönsterstickade vantar. Rolig stickning som varmt rekommenderas.

Vantmönstret heter Törnen

Tvåändsstickningshelg i Rättvik 20120113-16

Förra helgen begav sig systeryster och jag till Hantverksbyn i Rättvik för att lära oss tvåändsstickning. Det blev en helg med mat, gott att dricka, kaffeslurp coh ibland stickade vi också. En underbart rolig helg alltså. 

På fredagen stickade vi valfritt men på lördag morgon var det dags för fröken Catarina att ta tag i gruppen. Hela dagen stickade vi lugn och fint och lärde oss en fin flätuppläggning, krus och mönsterstickning. Det var knappt att vi släppte stickningarna till fikat. P kvällen hade vi en lite festligare middag och sedan .....ja inte helt otippat stickade vi. En del. Skrattade gjorde vi däremot i massor.

Koncentrerad syster.

Koncentrerad Lotta.

Koncentration i uppsnurrandet av garnet.

På söndag förmiddag fortsatte vi med våra muddar som Catarina förberett mönstret till. Vi hann lite olika långt men så här såg det ut när vi lade ihop allt vi gjort under helgen.

Några av fröken Catarinas fina alster

Här hemma har jag nu under veckan avslutat den andra mudden och tvättat den i grönsåpa. Har planer på en torgvante till mig själv, men innan dess ska jag sticka ett par muddar till yngsta dottern i lila och grönt. Jättefina färger tillsammans.

Här är nu mina färdiga muddar. Lite fristilade. Dvs jag följde inte mönstret utan gjorde om det lite.

Här är början på mitt nästa projekt. Muddar till dottern. Underbara färger tillsammans som kameran inte gör rättvisa. Men vad ska en flicka som älskar grön annars välja?!