Jag köpte inget garn i Berlin och hittade inte heller någon affär, men i sanningens namn letade jag inte heller. Den sista dagen fikade vi på Starbucks och träffade på ett gäng glada damer och en herre som hade stickcafé. De berättade för mig var det bästa garnet i Berlin (enligt deras tycke) fanns att köpa. Tyvärr hann jag inte dit, men fick en trevlig pratstund med dem. Stickning förenar!
När vi landade på Arlanda på fredagkväll och satt oss i bilen kl 23.15 hade vi ca 60 mil att köra innan vi var hemma. Det blev en jobbig natt men vi var fyra som kunde köra så det gick väldigt bra ändå. Efter tre timmars sömn drog jag och min äldsta dotter iväg ytterligare 36 mil upp till Vännäs tur-och-retur för att hämta hem ljuvliga IsaBella som vi alla väntat på. Det gick även nu över förväntan att både köra dit och hem och Isa var alldeles underbart rar i bilen på väg hem. Hon var lite orolig i en kvart och sedan somnade hon. Sedan sov hon mest hela vägen och åt, drack och kissade precis som hon skulle när vi stannade. Isabella väger just nu under ett kilo och kommer som mest väga fem kilo. Lagom storlek. Hon kommer bli snabb som vinden och självklar snyggast av alla. Toppen!