Nu är den färdig. Stickad, klippt, tådarna fäst och pressad. Nu ligger den vackert hopvikt på strykbrädan och själv känner jag mig lite irriterad. Om ni någon gång har upplevt känslan av tomhet och rastlöshet när ni precis har avslutat en bra bok så känner ni igen er. Den känslan har jag nu, efter att ha avslutat en bra stickning. Jag har redan beställt en ny som min dotter inte visste att hon behövde men det är inte säkert att den blir lika rolig att sticka. Det kanske var den där första, den mest utmanande som var det roliga.
För att mota irritationen har jag anmält mig till en teststickning av en sjal som heter Björk. Än så länge går allt bra och den har ett intressant sätt att starta upp sjalen på. Jag kan rekommendera er att titta på den när den kommer ut på Ravelry som mönster.
Sedan har jag också startat upp en Going Green, av Sandra McIver av garn som jag hade hemma. Måste dock komplettera med några härvor. Uppläggningen till den var inte att leka med. Att sticka 641 maskor tar tid, men jag tror det kan bli en rolig stickning och att jag kommer trivas med koftan/swirlen eller vad den nu är.
Jag har också stickat ett par kanintofflor till den andra av mina kollegor som ska få bäbis. Under sommaren kommer jag att sticka en filt även till henne ocheventuellt får det följa med en kofta.
I måndags var mitt arbetslag på besök hemma hos mig och i samband med det avtackades de som ska gå i pension, byta arbetslag, har fyllt jämt eller ska sluta eller få barn. En av min goaste kollegor ska i sommar få sitt andra barn och då passade jag på att överlämna detta:
Filten är stickat i garnet Karibia från Limmo-design och kanintofflorna i Fabel och en tråd luddigt garn.
Min äldsta dotter har snart blivit lika intresserad av stickning som jag är. Hon lär sig snabbt som attan och fint blir det. I höstas stickade hon sina första sockar och sedan dess har det blivit sjal, vantar, mössa poncho, en liten kofta mm. Det senaste hon stickat är ett par små kanintofflor i Fabel. De ska få följa med bäbisgröten till en av mina kollegor. De är dock så söta att jag dels måste sticka ett par till och dels måste lägga ut foton på dem. Håll till godo!
Förra veckan kom också mina fyrkantiga strumpstickor som jag och Garnlivet beställt från Danmark. De var ganska dyra i inköp, i metall men ändå lätta och självklart har vi testat dem. Jag har lagt upp en liten barnmössa där jag prövar dem. Jag märker ingen direkt skillnad förutom att det blir något jämnare, de är sköna att hålla i och att jag ännu inte krampat i händerna som jag ibland kan göra med vanliga strumpstickor. Det skulle kanske bli större skillnad om jag testade dem på en vantstickning och det kommer det väl bli framöver. Hur som helst var det spännande att pröva och jag kommer nog att köpa fler fyrkantiga strumpstickor.
