En underbar helg!

Vädret har varit underbart i helgen och jag har äntligen sportlov! Kan det bli mycket bättre? På stickfronten börjar det hända en hel del. Jag har stickat färdigt två högervantar som passar till de två vänstervantarna jag gjorde och nu kan jag lägga Lingonvantarna till historien. 

För några veckor sedan anmälde jag mig till Hjälpstickan och har fått två härvor grå Balder som ska bli vantar. Mitt ettårsprojekt tvåändsstickade sockor har fungerat bra och jag har gjort en halv sock. Tidsplanen ser ut att hålla. 

Jag har också börjat teststicka en socka åt Anitayarn på Revelry. Jag stickar i Limmo-designs sockarn och just det här garnet har det härliga namnet Crazy Cat Lady.

Vad gäller min koftstickning har jag stickat så mycket jag kan på i dagsljus och idag började jag maska av för halsen. Det går bra nu!


Tyvärr, är jag också inne i ett vantstim. Det är så himla roligt att sticka vantar just nu så jag bara måste börja med ett nytt par så fort jag avslutat ett projekt. Jag älskar verkligen att sticka med flera färger i olika mönster. I fredags klickade jag hem två fina mönster nämligen Spring Mittens och Blackberry Mittens. Eftersom jag precis hade avslutat mitt andra par Törnen började jag självklart på ett av de nya mönstren. Omväxling förnöjer. Jag trivs med att ha många stickningar på gång och växlar mellan dem beroende på humör, var jag befinner mig och ljuset.


För övrigt känns det väldigt bra att ljuset håller på att återvända. Det märks inte bara på att dagarna blir längre, utan också på att alla är gladare och orkar mer. Även mina hundar njuter av solen, men eftersom de är lite frusna av sig är de nöjda med att ligga på en soffa, i en alldeles speciell solfläck och njuta.

Häxkoftorna och nya koftor!

Förra helgen var alla barnen hemma vilket var alldeles underbart. Gubben sade när första barnet klev över tröskeln i hallen att nu kändes det alldeles som vanligt igen. Det var just att det var som vanligt som var det mysiga. Maten var godare och dagarna var roligare även fast vi egentligen inte gjorde något särskilt utöver det vanliga. Äldsta dottern som är med i Häxkoftorna hade med sig sin tröja och avslutade den, fäste trådar och sedan fotade vi den ute i det härliga  solskenet. Det är hennes första tröja och jag tycker hon har gjort det väldigt bra.

Min yngsta dotter fick sina handledsvärmare och jag kan inte motstå att visa en bild på dem när hon fick på sig dem. Jag tror faktiskt hon gillade dem. 

Själv sliter jag med min kofta men nu i helgen har jag avslutat den andra ärmen så långt det går. Måste mäta om den är tillräcklig när bålen är färdig innan jag kan sticka beläggen på ärmen. På bålen saknas 7 cm innan jag kan börja maska av för halsen.  Sen återstår montering och att sticka fram- och halskanter. Slutet börjar närma sig.


Självklar har jag redan bestämt mig för vilken nästa kofta kommer bli och i onsdags beställde jag garn från Geilsk i Danmark och i fredags kom garnet. Där gick det undan och jag längtar efter att få börja sticka på den. Det kommer bli en älskad sommarkofta tror jag. 

Lägg speciellt märke till de fyra små karamellerna med Geilsk loggor på som följde med i garnpaketet. Sådant gillas. Toppen!

Årgångsgarner och gubben

Efter att ha varit gift i 29 år kan det ju vara lite si och så. I tisdags fick jag dock denna jättefina bukett av gubben och det kändes ju bra att vara ihågkommen. 

I onsdags fick jag hem två garnpaket. Ett från Hjälpstickan med två härvor garn som ska bli vantar men ett med Nyanseras garnklubbs månadsutskick. Det garnet var en ljuvlig kvalité och färgen skiftar i blålila beroende på hur ljuset faller. Jag blev genast störtkär och sade att det här garnet vill jag spara lite på. Då sade min gubbe; -"Umhu, det är sådand där årgångsgarn!". 
Det kunde han ju ha rätt i och då är jag rik på årgångsgarner. Toppen!

Minusgrader och snålblåst!

Idag har jag fotat ute trots -10 grader och snålblåst. Det var ett underbart ljus och inget slår snö som bakgrund just nu. Har avslutat tre stickningar den senaste veckan och bara börjat två. Pluspoäng på det, men jag kommer nog att börja en till. Just nu prioriterar jag dock min koftstickning.

Muddar i Tvåändsstickning till yngsta dottern

Vantar från Kirsten Kapur. Mönstret rekommenderas varmt.

Sjal från Brooklyn Tweed. Mönstret rekommenderas.

Alla tre stickningarna har varit roliga och avkopplande och även om jag fortfarande inte är helfrälst på Tvåändsstickning tycker jag nog att det varit roligt att sticka muddar efter eget huvud och pröva sig fram. Toppen!

I stickornas tecken

Helgen som nu snart är slut har gått i stickornas tecken. På grund av kylan har uteliv inte lockat, utan att elda i vedspisen och mysa i soffhörnet har verkat som en mycket bättre idé. Jag har fäst trådar och blockat ett par vantar, dotterns muddar och två sjalar. Den ena har jag tagit ur blockningen idag och den blev väldigt bra trots att den gått under arbetsnamnet "bajssjalen". Det var snälla systeryster som döpte den till det, men det får stå för henne.

Sjalen är härligt stor trots att jag var tvungen att ta bort två bårder eftersom jag inte hade mer garn kvar. 

Jag har även stickat på min kofta och nu är det ca 15 cm kvar till jag kan börja maska av för halsringningen. Trots att jag avslutat tre stickningar har jag bara börjat på en ny. Sockar i tvåändsstickning. Jag vet inte om de blir färdiga men jag tänker mig dem som ett ettårsprojekt. Måste nog börja på ett projekt till som jag kan ha som pendlarstickning. Ett par vantar blir det nog. Jag har flera fina mönster som jag skulle vilja sticka och nu har jag det angenäma besväret att välja vilket jag ska välja. Toppen!

Vad händer just nu?

Jag har som många andra svårt att sticka på bara en sak i taget. Just nu är det fyra saker som är aktuella; en sjal, en kofta, vantar och muddar.
Muddarna har jag visat i ett tidigare inlägg, men vantarna och sjalen har jag bara visat upp garnet till. Koftan har varit med här några gånger tidigare. 

Insidan av vanten

Utsidan som är spegelvänd.

Koftan just nu. Den är ca 40 cm och jag tänkte göra den 60 cm innan jag börjar maska av för halsen.  Inte allt kvar alltså. Måste dock sticka på dagen eftersom det gula och det naturfärgade inte går att skilja åt i kvällsljus.

Roligaste sjalen från Brooklyn Tweed.

Idag har jag hunnit med att sticka lite på mina tvåändsstickade muddar, sjalen  och just nu är det koftan som gäller. Ikväll tänkte jag ta ett tag på vantarna även fast just nu är det kanske de roligaste att sticka på. Mönstret stickar nästan sig själv. I like! Hur som helst är alla roliga att sticka på och ombyte förnöjer!

Finaste vantarna

Eftersom jag är ensam hemma den här helgen blir det lite mer stickning än vanlig, hur det nu är möjligt. Jag har passat på att sticka på min kofta som just nu är inne i ett parti där det behövs dagsljus för att skilja på färgerna i mönsterstickningen. Men mer än hälften av kroppen är gjord nu så det blir nog en färdig kofta till påsk som mitt mål var. Dessutom har jag lovat mig själv en belöning i form av att börja sticka på ett par sockar som nog var de finaste jag sett när koftan är färdig. 


Idag har jag också passat på att fota mina fina vantar stickade i ett mönster från Tålamodspåsen och garn från Yll o Tyll. Självklart är det Rauma Finull. Det är nog utan tvekan det bästa garnet för mönsterstickade vantar. Rolig stickning som varmt rekommenderas.

Vantmönstret heter Törnen

Tvåändsstickningshelg i Rättvik 20120113-16

Förra helgen begav sig systeryster och jag till Hantverksbyn i Rättvik för att lära oss tvåändsstickning. Det blev en helg med mat, gott att dricka, kaffeslurp coh ibland stickade vi också. En underbart rolig helg alltså. 

På fredagen stickade vi valfritt men på lördag morgon var det dags för fröken Catarina att ta tag i gruppen. Hela dagen stickade vi lugn och fint och lärde oss en fin flätuppläggning, krus och mönsterstickning. Det var knappt att vi släppte stickningarna till fikat. P kvällen hade vi en lite festligare middag och sedan .....ja inte helt otippat stickade vi. En del. Skrattade gjorde vi däremot i massor.

Koncentrerad syster.

Koncentrerad Lotta.

Koncentration i uppsnurrandet av garnet.

På söndag förmiddag fortsatte vi med våra muddar som Catarina förberett mönstret till. Vi hann lite olika långt men så här såg det ut när vi lade ihop allt vi gjort under helgen.

Några av fröken Catarinas fina alster

Här hemma har jag nu under veckan avslutat den andra mudden och tvättat den i grönsåpa. Har planer på en torgvante till mig själv, men innan dess ska jag sticka ett par muddar till yngsta dottern i lila och grönt. Jättefina färger tillsammans.

Här är nu mina färdiga muddar. Lite fristilade. Dvs jag följde inte mönstret utan gjorde om det lite.

Här är början på mitt nästa projekt. Muddar till dottern. Underbara färger tillsammans som kameran inte gör rättvisa. Men vad ska en flicka som älskar grön annars välja?!

Tack Metta för awarden!

Jag läser så ofta jag kan bloggar och en av de jag med glädje läser är Mettas blogg . Hon skriver om sitt handarbetande och då framförallt stickning, sitt dagliga liv i med- och motgång och tar vackra foton. Helt enkelt en favoritblogg. Nu har jag fått en award av henne. Tack snälla Metta.

Följande är vad man ska göra när man fått utmärkelsen

♥ Tacka den som gett dig utmärkelsen och länka ♥

♥ Skriv ner de 5 bloggar man vill lämna awarden vidare till och låt dem veta det genom att lämna en kommentar hos dem ♥

♥ Till sist hoppas man att de utvalda vill lämna utmärkelsen vidare.. ♥

Det finns så många bra bloggar och bloggare så det är väldigt svårt att välja. Men jag skulle skulle framförallt vilja utnämna Robellas Ateljé. Lotta som har bloggen har nyss börjat blogga och har redan haft massor av fina inlägg. 


Sedan skickar jag vidare awarden till alla som läser min blogg och som ger mig inspiration och glädje genom era fina bloggar. 

Födelsedagsvantar till bästemågen!

Sen sist har jag varit på roadtrip till Umeå, firat bästemågens födesedag, hamnat i en reninvasion, beställt garn från Frankrike och USA och fått hem garnet och börjat jobba igen efter ledigheten.  


Ifjol stickade jag en vikingatröja till bästemågen och nu fick han ett par vantar i samma tema och färger.  Mitt garnval till dem är inte att rekommendera. Raumafinull som bottenfärg, bra, alpacka i mönsterfärgen för att göra dem mjuka, inte ett bra val. Nog blev de mjuka, men det var väldigt svårt att sticka mönster och få det jämt med ett halkigt garn. Erfarenheter lär. Men mönstret blev fint.

På trettondagen gjorde vi en utflykt ut till Holmsund. Det blev några härliga bilder i skymning över havet. På hemvägen hade renarna börjat komma ner från fjället och mellan Bjurholm och Fredrika stötte vi på ett hundratal renar varav de flesta var på vägen. Snigelfart den sträckan alltså.

Jag har minsann shoppat så att ögonen blöder också. Från Frankrike underbara garner till dessa sockor och från USA, Brooklyn Tweed, deras nya garn LOFT. Jag ska helt oväntat sticka en ny sjal .

Men innan jag får starta med sockorna måste jag sticka färdigt min kofta till häxkoftorna och innan jag får börja på sjalen måste jag sticka färdigt sjalen jag började på i söndags. Inga problem att sysselsätta sig här alltså. För övrigt stickar jag på ett par sockor i en KAL på Ravelry. Gladaste orange är min färg.

Imorgon åker jag tillsammans med systeryster till Rättvik och tvåändsstickningskurs. Där kommer vi att träffa vännen Lotta och andra sticktokiga. Två dagars sticknörderig. Toppen!

Isabellas ny tröja

Det är kallt här nu, på nyårsafton -20 grader. Det blåser och snön viner nästan alla dagar. Vi har fått full vinter, även om en del dagar är strålande vackra och med rimligare temperaturer än på nyårsafton. För en liten Isabella är det dock tufft. När jag och dottern var ute och promenerade i mellandagarna var Isabella tvungen att åka i jackan långa bitar. Hon blir dels kall om tassarna, men även kroppen och de tunna öronen. Italienare är inga jämtlänningar det är bara så, men det är inte jag heller på vintern. 


Nu har jag stickat en ny väst till henne i ett garn från en av Nyanseras garnklubbsutskick. Underbart mjukt garn som håller formen bra. Isabella är dock lagom förtjust att ha den på sig, men hellre den än den svarta i akryl som jag fick lov att köpa i höstas eftersom jag inte hann (eller hade lust) att göra en till henne. 

Det nya året firade vi in tillsammans i familjen och vid tolvslaget skickade vi upp tre stora ballonger. Vackert, roligt och framförallt skonar det våra hundar från smällare.