I lördags när vi åkte upp till Umeå hade vi toppenfint väder, mötte renar och upplevde massor av fina vyer.
Just denna renflock som vi stötte på mellan Dorotea och Åsele hade inte det minsta bråttom, utan stod kvar en stund på vägen och tittade på oss, innan de till slut bestämde sig för att vi fick väl åka förbi om vi så gärna ville.
Reglerad älvfåra ovanför Åsele. Väldigt vacker med kullarna och små öar med några träd på.
Min stora uppgift i Umeå var att förutom klappa på sonen, montera hans tröja. Jag har börjat att sticka in ägarens namn på insidan av kragen och det gjorde jag även i den här.
Mössan till tröjan hade han redan fått till sin födelsedag i början av februari och nu fick den följa med i fototuren upp till Gammlia. Gammlia är utedelen av Västerbottens museéums område. Det kan jämföras med Jamtli i Östersund. På somrarna befolkas dessa av skådespelare och sommararbetare som lever som vi levde förr. Under övrig tid av året är det höst-, jul- och vårmarknader. Bägge ställena är väldigt trevliga att promenera i och tacksamma att använda för att framförallt fota stickat.
Säga vad man vill, men han bjuder på sig själv!
Tröjan och mössan är stickad i Peer Gynt ett 100% ullgarn som ofta används i norsktröjor. Jag har stickat flera tröjor av det och är väldigt förtjust i det. Det håller formen bra och lyfter fram mönstret.
Orginalmönstret är hämtat från ett "Till Fjells" häfte (klassiker) och sedan har jag modifierat det lite i modell och storlek. Generellt är tröjorna lite korta och eftersom sonen är lång i ryggen och armarna har jag lagt på en del på längden och minskat lite i omfång. Hans tröja är i häftet en kofta så krage och sprund har jag gjort efter eget huvud och gamla mönster.
För övrigt har jag börjat på en klarröd kofta i bomullsgarn till min dotter. Jätteroligt mönster och efterlängtat med rött efter allt det där svarta.
Jag ska avsluta det här inlägget med en bild av en av Umeås mest fantasieggande utsmyckningar. Jag har ofta funderat på vem som gjort dem, vad syftet var och hur han eller hon tänkte? Hur som helst är jag lite ambivalent inför dem. Fulsnygga och absolut värda att dekorera en stadsmiljö!